Vardagshumor

Tjenamors :) ja just nu känner man sig väl lite nere tack vare det typiska Stockholmsvädret, grått och djävligt hela tiden och slask (hade jag gott kunnat vara utan). Fick en liten statusrapport från Skellefteå och där är det minsann snö så det står härliga till, usch vad jag saknar det riktig vinter. Här i Stockholm är det mera som att det kommer snö och sen försvinner det lite, sen kommer det en djävla massa snö igen och man tror att den ska ligga kvar ett tag men ack så fel man hade. Istället börjar det töa bort dagen därpå med solsken också, känns lite jobbigt att vara i gränslandet mellan vinter och snö eller vår och sol.

Men det är då man hittar dessa små saker som förgyller ens vardag när man står där i snålblåsten och väntar på bussen, ja se på bilden nedan så får ni själva se :)Utöver det hittade jag idag även en rolig historia publicerad i slitz så för att inte råka illa ut så kan man väl säga all ära åt slitz läsare som skickar in detta samt slitzredaktionen för att göra en så bra herrtidning.

Lätt fånget, lätt förgånget

"Hej Slitz! Jag är en av era kvinnliga läsare, och har en rolig historia att berätta. Extra kul för alla andra läsare eftersom jag själv är expomodell och har varit med på ett av era heta omslag. Det hela hände för ungefär fem år sedan. Jag var ihop med en kille som hette Anders och låg kvar i hans lägenhet efter att han gått till jobbet. Jag degade framför tv:n i morgonrock när det plötsligt knackade på dörren. Jag öppnade och där stod Kalle, en av Anders bästa polare som jag alltid tyckt är ganska het. Han stirrade ogenerat på mina c-kupor, som gjorde ett par rejäla bulor i frottén, och frågade om Anders var hemma. Jag svarade att han var på jobbet. Precis när Kalle vände sig för att gå hejdade han sig och sa:

- Jag kommer aldrig förlåta mig om jag inte frågar. Du får femhundra spänn om jag får se ditt ena bröst.

Easy money, tänkte jag, ryckte på axlarna och öppnade ena fliken på morgonrocken. Kalle tog upp sin plånbok och räckte över fem hundralappara. Han tvekade ett tag, innan han sa:

- Du får femhundra till om jag får se båda två! Det är ju en fjärdedels chihuahua, tänkte jag och öppnade hela morgonrocken så han kunde inspektera hyllan. Jag klämde till och med på dem som extra bonus. Kalle torkade svetten ur pannan, räckte över fem hundringar till och tackade för sig.

När Anders kom hem lite senare berättade jag att Kalle hade varit förbi och sökt honom. Anders funderade lite och svarade:
- Han lämnade inte dendär tusenlappen som han är skyldig mig?
Eftersom jag inte kände för att berätta hur pengarna hade tjänats var det bara att lämna över pengarna. Lurad!"

Ja och med det lämnar jag er :) Nu är det minsann dags att gå och lägga sig då halsen inte känns helt okej.