Ja det var ytterligare en dag i backen. Sjukt kul att åka igen, men ack så ont man har i musklerna efter denna dags utflykt till Stevens Pass. Det var hyfsat sköna backar men väldigt mycket folk, lite för mycket faktiskt. Backarna blev uppåkta ganska snabbt samt att de bästa puder ställena redan var "avpudrade" ;) Om man ska jämföra Stevens Pass med Whistler (vilket man typ inte får göra) ;) så var Stevens Pass en barnbacke. Det är så mycket annat som händer i Whistler också som gör det sååå mycket härligare att bara vara där.
Jag skulle lätt kunna tänka mig att stanna där säsongen ut och jobba, det fanns en hel del jobberbjudanden men det gäller ju bara att skaffa ett boende någonstans så är resten kirrat. Vi träffade ju en av lillebrorsans lumparpolare, hon hade fått nog av att bara gå hemma och inte göra någonting så hon tog sitt pick och pack och stack iväg. Var förvisso lite i sista minuten men hon hade väl lite tur som hitta ett rum någonstans samt att hon delar lägenhet med några andra.
Nåväl nog om det, som jag nämnde tidigare kom man hem och var helt öm i musklerna efter dagens åk, p.g.a att man var tvungen att åka lite mera och snabbare för att inte krocka med alla andra som för jämnan var i vägen för en när man skulle ner för berget. Enda vurporna man gjorde var när man skulle av liften, dom är lite efter vid Stevens Pass så vissa liftar har inte den där säkerhetsannordningen man tar ner och kan sätta skidorna/snowboarden på medans man åker upp så det var lite väl jobbigt för ena benet att "hålla i" brädan medans man åkte upp. Väl högst upp i liften så gick det ganska snabbt när man skulle av för att inte fastna i liften när den svängde tillbaka, därav vurpa jag när jag kom en bit nedanför avlastningsplatsen för brädan jag hade hyrt typ skena iväg med mig på den.
Nu har man återigen sett The Bourne Ultimatum, dock denna gång på brorsans 46" LCD TV :D och det är dags att gå och lägga sig. God natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar